För att förstå mer om hur hjärtat fungerar och vilka sjukdomar som kan drabba det så behöver man ha en grundläggande kunskap om hjärtats embryologi.
(Se mer under anteckningar om hjärta (där finns information om anatomi och hjärtljud med mera) och embryologi.)
Hjärtat börjar som en lång tub som efter några dagar att förtjockas och viks ihop och får sin form och blir till slut hjärtat. (Annars hade det inte fått plats.) En tagg uppifrån och en nerifrån kommer att växa samma och bilda septum. Septum kommer att bildas som delar hjärtat på mitten, i varje halva finns sedan ett förmak och en kammare. och delar av de olika. Under utvecklingen kommer hjärtat att rotera. Spetsen på hjärtat ligger åt diafragman till. Diafragman delar av bröstkorgen från bukregionen. Hjärtat är roterat och spetsen ligger åt vänster och framåt riktad mot toraxväggen. Resultatet blir att vänster kammare och höger kammare inte hamnar på samma plan i kroppen. Höger kammare pumpar syrgasfattigt blod till lungorna för att det ska syresättas. Vänster kammare pumpar ut syresatt blod till kroppen. Där krävs det ett betydligt högre tryck. På grund av rotationen ligger vänster kammare mer dorsalt placerat i kroppen. En infarkt i vänster kammare är allvarligare och mer livshotande eftersom det är högtryckssystemet som är hotat. Eftersom vänster kammare är riktad bakåt i kroppen kommer det att visa sig på ett annat ställe på ett EKG. Om infarkten är i höger kammare kommer det att ge utslag mer riktat framåt i kroppen. Kärlen ligger bakom hjärtat.
Diagnos- undersökningsmetoder:
Ett stort EKG med 12 elektroder är ett utmärkt diagnostiskt verktyg.
Röntgen av hjärtat är en diagnosmetod för att bedöma hjärtats funktion. Exempelvis kan man se om aortabågen buktar ut lite mer eller om hjärtat är förstorat.
Ultraljud, till exempel om patienten har ett förmaksflimmer. För att kontrollera om det till exempel finns en blodpropp som sitter fast någonstans, innan man ger en strömstöt.
För att säkerställa att blodet strömmar i rätt riktning genom hjärtat finns enkelriktade ventiler = klaffar inuti hjärtat, dels mellan förmak och kammare, dels mellan kamrarna och lungartären respektive aorta. Hjärtats klaffar är av två typer, segelklaffar och fickklaffar.
Segelklaffar finns mellan hjärtats förmak och kammare. De består av platta starka bindvävsflikar = segel som i sin ena kant fäster vid den strama bindvävsring = anulus fibrosus som löper mellan hjärtats förmaks- och kammardel. Längs sina fria kanter förbinds klaffseglen via tunna starka sentrådar = chordae tendineae med speciella muskelknoppar som sticker ut från kammarväggens muskulatur = papillarmusklerna. När blod flyter från förmak till kammare öppnas klaffseglen och utgör ett mycket obetydligt motstånd mot blodströmmen. När hjärtkamrarna drar ihop sig pressas klaffseglen mot varandra, samtidigt som de spänns genom att de tunna sentrådarna dras åt när papillarmusklerna dras ihop. Om detta inte fungerar ordentligt och klaffarna inte håller tätt så kan blod flyta tillbaka.
Avvikande ljud låter olika beroende på vilken klaff som är drabbad. Klaffarna olika placering gör också att det går att lyssna specifikt vid en viss klaff. Vid läckage över en klaff så blir det ett bakflöde och blodet rinner tillbaka till kammare eller förmaken, beroende på vilken klaff som är drabbad. Då uppstår ett "swosh" ljud av blodets cirkulation. Om det finns stenos, att en klaff är förkalkad så kan det upptå ett klickande ljud när klaffen slår.
Om en klaff behöver bytas ut helt för att den fungerar för dåligt, så finns det lite olika modeller och varianter. Vissa av dem låter, ljudet kan till och med upplevas så störande av patienten att hen inte kan sova.
Endokardit profylax.
Patienten kan få antibiotika profylaktiskt två timmar innan ett ingrepp. Detta för att förhindra att bakterier skall sätta sig på hjärtklaffarna.
Runt hjärtat finns fibrös vävnad; en bindvävssäck om håller fast hjärtat i rätt position. Innanför finns hjärtsäcken. Hjärtsäcken är stram och oelastisk och består av två skikt, det yttre perikardiet och det inre skiktet, epikardiet.Epikardiet kan ha mycket fettinlagring, det ses främst hos äldre. Mellan dem finns en vätska som gör att hjärtat kan röra sig utan friktion. Innanför epikardiet kommer myokardiet, det är själva muskelcellerna som får hjärtat att slå. Innanför myokardiet kommer sedan endokardiet som är endotelceller som vätter mot blodet. Endokardiet, den innersta begränsningen av hjärtats muskellager, de omsluter även klaffarna och utgör klaffarnas yttersta del. Muskelfunktion kan kontrolleras via EKG. Myokaridet är unikt då det både kan förmedla nervimpulser och kontrahera. Sjukdomar kan drabba alla delar av hjärtat.
Några exempel är:
Inflammation i hjärtats innerhinna (endokard), endokarditorsakas av bakterier. Dessa angriper vanligen innerhinnan invid en hjärtklaff. Risken för endokardit är störst i klaffar som är förändrade, exempelvis på grund av medfödda missbildningar. Om behandling inte sätts in i tid trasas den angripna hjärtklaffen sönder, så att den måste ersättas med en konstgjord hjärtklaff.
Hjärtmuskelinflammation, myokardit, innefattar hjärtsjukdomar till vilka man vanligen inte finner någon bestämd utlösande orsak, såsom ischemisk hjärtsjukdom eller hjärtklaffsfel. Akuta inflammatoriska tillstånd i hjärtmuskulaturen är i regel en delkomponent i en virusinfektion, vars övriga effekter, t.ex. övre luftvägsinfektion, dominerar symtombilden.
En akut hjärtsäcksinflammation, perikardit, beror i regel på infektioner men förekommer även som del av annan sjukdom, t.ex. reumatisk bindvävssjukdom eller hjärtinfarkt. Det vanligaste symtomet är bröstsmärta. Ekokardiografi är en viktig diagnosmetod. Om hjärtsäcksinflammationen resulterar i snabbt ökande vätskeutgjutning i hjärtsäcken föreligger risk för hjärttamponad. Kronisk hjärtsäcksinflammation uppstår om en akut hjärtsäcksinflammation resulterar i en allmän förtjockning av hjärtsäcken. Denna blir därvid stel och oeftergivlig och hindrar hjärtat att fyllas med blod.
Kardiomyopati är en generell hjärtmuskelsjukdom och förekommer i två huvudformer. Den ena, dilaterad kardiomyopati, kännetecknas av en uttalad nedsättning av hjärtmuskelns sammandragningsförmåga med åtföljande hjärtförstoring (dilatation) och svår hjärtsvikt. Den andra är kombinerad med en uttalad förtjockning av kammarmuskulaturen (hypertrofisk kardiomyopati), som kan bli så betydande att den försvårar blodåterfyllnaden av hjärtat och utgör ett hinder för utpumpning av blod via aortaklaffen. Den exakta orsaken till kardiomyopati är inte känd. Ärftliga samband finns vid hypertrofisk kardiomyopati. Dilaterad kardiomyopati är sannolikt slutstadiet av en del virusmyokarditer. Toxisk hjärtmuskelpåverkan förekommer, t.ex. i samband med långvarigt alkoholmissbruk.
EJ KLAR
Hjärt och kärlsjukdomar
För att förstå mer om hur hjärtat fungerar och vilka sjukdomar som kan drabba det så behöver man ha en grundläggande kunskap om hjärtats embryologi.
(Se mer under anteckningar om hjärta (där finns information om anatomi och hjärtljud med mera) och embryologi.)
Hjärtat börjar som en lång tub som efter några dagar att förtjockas och viks ihop och får sin form och blir till slut hjärtat. (Annars hade det inte fått plats.) En tagg uppifrån och en nerifrån kommer att växa samma och bilda septum. Septum kommer att bildas som delar hjärtat på mitten, i varje halva finns sedan ett förmak och en kammare. och delar av de olika. Under utvecklingen kommer hjärtat att rotera. Spetsen på hjärtat ligger åt diafragman till. Diafragman delar av bröstkorgen från bukregionen. Hjärtat är roterat och spetsen ligger åt vänster och framåt riktad mot toraxväggen. Resultatet blir att vänster kammare och höger kammare inte hamnar på samma plan i kroppen. Höger kammare pumpar syrgasfattigt blod till lungorna för att det ska syresättas. Vänster kammare pumpar ut syresatt blod till kroppen. Där krävs det ett betydligt högre tryck. På grund av rotationen ligger vänster kammare mer dorsalt placerat i kroppen. En infarkt i vänster kammare är allvarligare och mer livshotande eftersom det är högtryckssystemet som är hotat. Eftersom vänster kammare är riktad bakåt i kroppen kommer det att visa sig på ett annat ställe på ett EKG. Om infarkten är i höger kammare kommer det att ge utslag mer riktat framåt i kroppen. Kärlen ligger bakom hjärtat.
Diagnos- undersökningsmetoder:
För att säkerställa att blodet strömmar i rätt riktning genom hjärtat finns enkelriktade ventiler = klaffar inuti hjärtat, dels mellan förmak och kammare, dels mellan kamrarna och lungartären respektive aorta. Hjärtats klaffar är av två typer, segelklaffar och fickklaffar.
Segelklaffar finns mellan hjärtats förmak och kammare. De består av platta starka bindvävsflikar = segel som i sin ena kant fäster vid den strama bindvävsring = anulus fibrosus som löper mellan hjärtats förmaks- och kammardel. Längs sina fria kanter förbinds klaffseglen via tunna starka sentrådar = chordae tendineae med speciella muskelknoppar som sticker ut från kammarväggens muskulatur = papillarmusklerna. När blod flyter från förmak till kammare öppnas klaffseglen och utgör ett mycket obetydligt motstånd mot blodströmmen. När hjärtkamrarna drar ihop sig pressas klaffseglen mot varandra, samtidigt som de spänns genom att de tunna sentrådarna dras åt när papillarmusklerna dras ihop. Om detta inte fungerar ordentligt och klaffarna inte håller tätt så kan blod flyta tillbaka.
Avvikande ljud låter olika beroende på vilken klaff som är drabbad. Klaffarna olika placering gör också att det går att lyssna specifikt vid en viss klaff. Vid läckage över en klaff så blir det ett bakflöde och blodet rinner tillbaka till kammare eller förmaken, beroende på vilken klaff som är drabbad. Då uppstår ett "swosh" ljud av blodets cirkulation. Om det finns stenos, att en klaff är förkalkad så kan det upptå ett klickande ljud när klaffen slår.
Om en klaff behöver bytas ut helt för att den fungerar för dåligt, så finns det lite olika modeller och varianter. Vissa av dem låter, ljudet kan till och med upplevas så störande av patienten att hen inte kan sova.
Endokardit profylax.
Patienten kan få antibiotika profylaktiskt två timmar innan ett ingrepp. Detta för att förhindra att bakterier skall sätta sig på hjärtklaffarna.
Runt hjärtat finns fibrös vävnad; en bindvävssäck om håller fast hjärtat i rätt position. Innanför finns hjärtsäcken. Hjärtsäcken är stram och oelastisk och består av två skikt, det yttre perikardiet och det inre skiktet, epikardiet. Epikardiet kan ha mycket fettinlagring, det ses främst hos äldre. Mellan dem finns en vätska som gör att hjärtat kan röra sig utan friktion. Innanför epikardiet kommer myokardiet, det är själva muskelcellerna som får hjärtat att slå. Innanför myokardiet kommer sedan endokardiet som är endotelceller som vätter mot blodet. Endokardiet, den innersta begränsningen av hjärtats muskellager, de omsluter även klaffarna och utgör klaffarnas yttersta del. Muskelfunktion kan kontrolleras via EKG. Myokaridet är unikt då det både kan förmedla nervimpulser och kontrahera. Sjukdomar kan drabba alla delar av hjärtat.
Några exempel är: